Det finns idag ett förbund vid samma namn som inte alls uppfyller samma mål, snarare motsatsen. På deras hemsida kan man läsa följande:
"Götiska Förbundet bildades 1815. Stiftarna ville med Förbundet bidra till en god utveckling av Sverige genom att framhålla dygderna Mandom (idag i betydelsen civilkurage), Måttlighet och Redlighet – dygder med samma aktualitet i vår tids mångkulturella samhälle som 1815 när Förbundet bildades.
Götiska Förbundet är en orden med lika rättigheter för män och kvinnor. Förbundet vilar på en kristen och demokratisk grund. Det är obundet av partier och samfund. Götiska Förbundet värnar om medmänsklighet och laglydnad samt tar avstånd från främlingsfientlighet och diskriminering."
Männen som bildade det riktiga sällskapet eller ordenssällskapet var högutbildade män och två av de mer kända av dem som känns till än idag av många människor är Esaias Tegnér och Erik Gustaf Geijer. En väldigt stor del av dem var präster eller söner till sådana vilket inte är speciellt underligt om man betänker att de var en av de bredare folkskikten som var välutbildade på den tiden. Trotts detta så hade de ett mål av att uppväcka en nordisk renässans där det urnordiska skulle få en liknande status som antiken fick i hela Västeuropa några århundrade tidigare. Roten till denna världsåskådning kallas Göticism, man menade på att göterna och goterna hade sitt urhem i Skandinavien och var egentligen Atlantis och att de var ättlingar i rakt nedstigande led ifrån Adam och Eva. Att dessa två stammar har sin vagga i Skandinavien står bortom allt tvivel, men att blanda in Bibeln i detta får ses som önsketänkande från deras sida får jag lov att säga. Den absolut viktigaste förespråkare till göticismen får Olof Rudbeck (1630-1702) får ta åt sig äran för detta med sitt Magnum opus Atlantica där han ingående förklarar sina forskningar och och slutsatser. Även Johannes Bureus bör nämnas som en av dessa tidiga gestalter i denna lära.
Yrkena som Götiska Förbundets medlemmar hade var allt från poeter, arkitekter, fornforskare, etnologer, psalmskrivare, präster och konstnärer med mer. Inte sällan hade de flera av dessa områden i sitt CV.
Det är inte svårt att tänka sig hur detta sällskap lyckades påverka kulturen på alla plan i landet under sin verksamma tid och även långt efteråt.
Tack vare detta sällskap och ringarna på vattnet de bildade så kan vi tacka för alla de insamlade folkvisor, folksägner och annat som annars hade gått förlorade i tidens töcken.
Att nordiska namn så som exempelvis Torbjörn, Ulf, Vidar med fler blev lagliga att döpa sina barn till igen är ännu en av de saker vi har att tacka för.
Eller att vårt språkbruk fått sig en rejäl och kännbar storstädning och att vi fått tillbaka ord så som "hej" som känns självklart och alldagligt idag.
Detta min damer och herrar, detta är ett lysande exempel på lyckad metapolitik!
Idag mer än någonsin är vi i behov av en metapolitisk renässans och jag efterlyser å det grövsta ett liknande förbund som kan lobbyarbeta för ett liknande uppvaknande av den nordiska kulturen för vårt århundrade.
Och härmed avslutar jag med ett stycke ur Esaias Tegnérs dikt språket.
"Ärans och hjältarnas språk! Hur ädelt och manligt du rör dig!
Ren är som malmens din klang, säker som solen din gång.
Vistas på höjderna du, där åskan och stormarna tala,
dalarnas lägre behag äro ej gjorda för dig.
Spegla ditt anlet i sjön, och friskt från de manliga dragen
tvätta det främmande smink, kanske det snart är för sent."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar